CFFs Öppna föredrag på Museum Gustavianum

Det första föredraget kommer att ges igen under början av nästa termin. Den 13 februari klockan 14-16 i universitetshuset Sal IV.

Den 19 september 14-16 kommer Susanne Olofsdotter, medicine doktor, Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet samt leg. psykolog, Barn – och ungdomspsykiatri, Region Västmanland hålla föredraget:

Upptäck ångest!

Betydelsen av tidig upptäckt och behandling av ångest hos barn och ungdomar.

I Sverige har den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat med över 100 % på 10 år. Det finns inget entydigt svar på varför den psykiska ohälsan ökar. Eftersom hela ungdomsgruppen drabbats av ökningen kan det ha att göra med ungas livsvillkor generellt,

t ex ökad individualisering, ökade prestationskrav i skolan och exponering för budskap i media om hur unga ska vara, leva och se ut.

Ångest är ett av de vanligaste psykiska problemen bland unga: var tredje tonåring har någon gång under uppväxten haft påtagliga besvär av ångest. Ångeststörningar är handikappande tillstånd med negativ inverkan på skolresultat, kamrat- och familjerelationer och fritid. Tidig upptäckt och behandling är viktig men majoriteten av barn och ungdomar med ångest uppmärksammas inte och får därmed inte behandling. Under den här presentationen berättar jag om vanliga typer av ångest hos barn och tonåringar, varför det är viktigt med tidig upptäckt och behandling, bidragande orsaker till att ångest missas inom hälso- och sjukvården och slutligen ger jag exempel på metoder som ökar chansen att upptäcka ångest hos unga.  

Åhörarkopior från Susannes föredrag

Den 3 oktober 14-16 kommer Moa Kindström Dahlin, juris doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet hålla föredraget

Psykiatrisk tvångsvård eller tvångsvård för alla?

Den svenska psykiatrirätten ur ett rättighetsperspektiv

Idag anses psykiskt sjuka individer ha samma rätt till självbestämmande som alla andra. Ändå accepteras tvångsvård inom psykiatrin med hänvisning till patientens eget bästa och i viss mån också till behovet av samhällsskydd. Den rättsliga regleringen av tvångsvård inom psykiatrin saknar motsvarighet inom kroppsvården (exempelvis cancervården och demensvården). Den psykiatriska tvångsvården kan enbart användas när en person har en ”allvarlig psykisk störning”. Särbehandlingen motiveras mot bakgrund av föreställningar om dels psykiskt sjuka människors beslutsförmåga, dels risken för att dessa människor begår allvarliga brott. Dessa föreställningar kan dock ifrågasättas. I föredraget problematiseras den svenska psykiatrirätten ur ett rättighetsperspektiv. 

Åhörarkopior från Moas föredrag. Hon har även lämnat två litteraturtips:

Kindström Dahlin m.fl. Juridiken måste gå ihop - Domares tillämpning av offentligrättsliga principer vid muntliga förhandlingar i psykiatrimål, Nordisk socialrättslig tidskrift, nr 15-16, 2017

Eriksson m.fl. Att visa upp en patient - utsagor och bedömningar vid beslut om tvångsvård, Retfaerd nr 3-4, 2017

http://retfaerd.org/wp-content/uploads/2018/01/retfaerd_3_4_2017_10.pdf

Den 15 november 14-16 kommer Helena Wandin, doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet hålla föredraget:

Att underlätta samspel mellan barn med flerfunktionsnedsättning och deras jämnåriga i skolan.

Barn med flerfunktionsnedsättning rapporteras ha få kontakter med jämnåriga. Kunskapen om området är också mycket sparsam. Under föredraget presenteras en sammanfattning av befintlig forskning liksom erfarenheter, bl.a. från projektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning - samspel och social inkludering”. I projektrapporten beskrivs hur en klass med elever med flerfunktionsnedsättning arbetat för att skapa tillfällen till möten med barn från skolans förskoleklasser. En av slutsatserna från projektet var att det kan underlätta om aktiviteten utformats så att kontakt mellan eleverna ingår i aktiviteten. 


Den 11 december 14-16 kommer Jan Lexell, professor vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet hålla föredraget

Föredraget är fullsatt ett nytt tillfälle ges den 15 januari 14-16 i universitetshuset Sal IV. Men det finns bara några platser kvar till den. Först till kvarn...

Modern rehabilitering - en process med många delar.

Om betydelsen av rehabiliteringsplaner, teamsamverkan och hur personer blir delaktiga i sin egen rehabilitering.

Vid en omfattande skada eller sjukdom berörs hela människan och behovet av rehabilitering, på kort och lång sikt, har lyfts fram allt mer inom hälso- och sjukvården. De olika rehabiliteringsåtgärderna är dock inte enbart medicinska utan innefattar även psykologiska, sociala, ekonomiska arbetsinriktade delar. Rehabiliteringsprocessen behöver därför ha ett helhetsperspektiv där olika specialister och yrkeskategorier arbetar tillsammans med den drabbade och dennes anhöriga mot gemensamma mål. I föredraget presenteras kunskap och erfarenhet kring rehabiliteringsprocessen med fokus på skador och sjukdomar i hjärnan, ryggmärgen och perifera nervsystemet, betydelsen av interdisciplinärt teamarbete och hur en modern rehabiliteringsplan kan användas för att befrämja den drabbades egen delaktighet i sin rehabiliteringsprocess. Under föredraget kommer även aspekter av målformulering, mätning och utvärdering inom neurologisk rehabilitering att belysas.



Alla föredrag äger rum i föreläsningssalen på Museum Gustavianum, Akademigatan 3.

Anmäl om du vill deltaga:
E-post: cff@cff.uu.se
Tel: 018-471 6445
Föredragen är kostnadsfria.